Kungsholms fort - ett turistparadis?

I mer än 300 år har Kungsholms fort vaktat inloppet till Karlskrona. Under åtskilliga krig och konflikter har fortet skyddat den svenska flottbasen. Den första skissen till befästningen ritades 1680 av arkitekten och militären Eric Dahlberg och fortet började uppföras kort därefter. Sedan dess har mycket hänt där ute. Fortet har ständigt byggts ut och byggts om för att anpassas efter nya tiders militära utveckling.

Tack vare att Sverige har haft fred i snart 200 år är Kungsholms fort helt intakt. På fortet återfinns välbevarade försvarskonstruktioner från 1700-talet sida vid sida med fortifikationer från världskrigen och Kalla kriget. Kungsholms forts miljöer är unika och befästningen saknar motstycke i världen. Fortet har emellertid länge varit en gömd och hemlig värld för de flesta utanför militären.

Sedan ett antal år går det att sommartid få uppleva Kungsholms fort via guidade turer med Karlskronas turistbyrå. Detta är väldigt bra, men Kungshoms fort har en mycket större potential än så. Eftersom försvaret idag nästan har upphört med all sin verksamhet på plats kan det vara dags för nästa steg i Kungsholms forts utveckling. Nämligen att på allvar öppna upp det för allmänheten.

Kungsholms fort är oerhört vackert beläget långt ut i det pärlband av öar som omger Karlskrona. Om det helt öppnades upp för turism skulle det bli ett utmärkt stopp för de tusentals seglarturister som varje år passerar Blekinges kust. För att öka tillgängligheten till fästningen vore det en god idé att även förbinda Kungsholms fort med den närliggande ön Tjurkö genom att bygga en robust träbro.

När Kungsholms fort verkligen öppnas upp kommer det att locka tiotusentals turister varje år. Och det skapar i sin tur en stor efterfrågan av olika servicetjänster. Givetvis kommer ett flertal museer behövas, men i befästningens fantastiska miljöer skulle det också kunna startas upp hotell och vandrarhem, restauranger och kaféer och andra verksamheter kopplade till turism.

Den lummiga botaniska parken som upptar de centrala delarna av fortet skulle ihop med de öppna gräsytorna mot havet söder och väster om fästningen passa perfekt för rekreation för både turister och karlskronabor. Det råder ingen tvekan om att Kungsholms fort har en otroligt stor potential även framöver. Varför inte använda den?

Mörrumsån full av guld

Laxfisket i Mörrumsån omskrevs första gången redan år 1231. Sedan dess har Mörrumsåns laxrika vatten nått berömmelse över hela världen. Än idag är sportfisket i Mörrumsån kronan i Sveriges laxfisketurism och fisket och dess kringaktiviteter genererar årligen tiotals miljoner till bygden.

Varje år anländer sportfiskeentusiaster från när och fjärran till Mörrum för att fiska och njuta av Mörrumsåns skönhet. Turister behöver mat, boende, transporter och kanske nya fiskeredskap och spenderar på så sätt en hel del pengar som kommer det lokala samhället till del.

År 1989 konstaterade en undersökning att det då mycket goda sportfisket av lax i Mörrumsån omsatte 50 miljoner. Det året fångade sportfiskarna 1 500 laxar i ån. Samma år omsatte det svenska yrkesfisket av lax 12 miljoner och fångade då över 100 000 laxar i Östersjön.

Sedan 20 år tillbaka har dock laxbestånden runt hela Östersjön minskat drastiskt. Idag blir endast mellan en och tio procent av laxarna tillräckligt gamla för att återvända till sina ursprungsfloder för att föröka sig. Detta märks såklart också av i Mörrumsån där sportfiskarnas fångster minskar.

Bakgrunden till laxens nedgång är att laxen som resurs under lång tid har överutnyttjats. De små vildlaxstammar som finns kvar i floderna runt Östersjön utsätts för mängder av faror. Odiskutabelt är emellertid att yrkesfisket av vildlax i Östersjön representerar den största dödligheten för laxen.

Att det kraftiga överfisket av östersjölax har fått fortgå är ingenting annat än ett politiskt haveri. Yrkesfisket av östersjölaxen kostar idag till och med samhället mer pengar i bidrag till yrkesfiskarna än de cirka 15 miljoner per år som yrkesfiskarna får för laxen.

Flera andra länder med goda förutsättningar för laxfisketurism har sett en liknande utveckling som Sverige. I Skottland och i den amerikanska delstaten Florida beslutade sig myndigheterna till sist för att införa ett temporärt laxfiskestopp till dess att laxstammen återhämtade sig.

Idag har båda dessa platser återigen en livskraftig laxstam och laxfisketurismen drar in miljarder. I Sverige bedöms en politik som värnar vildlaxen på sikt kunna ge 1 000 miljoner och skapa tusentals nya turismjobb i glesbygden runt laxälvarna.

Det är hög tid för en ny laxfiskepolitik och Blekinge borde ta initiativet.