Tack för allt stöd!

Jag vill passa på att tacka för allt stöd jag fick i valrörelsen. Alla brev, email, sms och telefonsamtal jag fått från partivänner och andra vänliga människor var det som gjorde att jag orkade fortsätta kämpa genom hela valrörelsen. Det var en otroligt spännande valrörelse och jag är oerhört glad för det stora stöd jag fick.

Jag fick 1953 röster i Blekinge, vilket gjorde mig till den mest populära socialdemokraten i länet. Det är otroligt smickrande och ett stöd jag inte tänker svika. Tyvärr är vårt valsystem än så länge uppbyggt så att man måste få 8 procent av partiets röster för att komma överst på listan. Då hade jag behövt drygt 3000 röster.

Men vår kampanj visar ändå på en viktig sak. Det går att utmana de etablerade politikerna och som ung faktiskt också lyckas ta plats i politiken. Kampanjen var den första i sitt slag i Blekinge och jag hoppas att den kan vara till nytta och inspiration för kommande unga och förändringsbenägna generationer.

Jag kommer därför också låta kampanjsidan www.manhammar.se vara online så att
alla kan ta del av hur vi byggde upp den delen av kampanjen. Finns det fler frågor går det bra att kontakta mig på manhammar@hotmail.com

Återigen, tack för allt! Än ger vi inte upp! :-)

Ny länk till min intervju på SVT

Eftersom många av mina vänner har bett mig att lägga en ny länk till min intervju i SVT:s program "Unga kandidater" gör jag det här. Har du funderat på att rösta på sossarna och kanske mig, så tycker jag definitivt att du ska ta en titt på intervjun. Den ger en bra bild av den politik jag och den unga generationen socialdemokrater tänker driva.

Den sammanfattas egentligen mycket enkelt så här.

HJÄLP DE SOM HAR DET SÄMST, RÄDDA MILJÖN OCH KÄMPA FÖR INTERNATIONELL SOLIDARITET!

Länk till intervjun.

Vårt riksdagsval påverkar världen

Alla invånare i Sverige är förmodligen väl medvetna om att vårt riksdagsval nästa söndag kommer att påverka alla människor i Sverige på något sätt. De politiska alternativen mellan höger och vänster står i grunden för två helt olika samhällsmodeller. Därför påverkas vi självklart av vem som styr vårt land. Något som kommer att märkas på såväl lokal som nationell nivå. Däremot tänker vi inte ofta på att vårt riksdagsval också påverkar omvärlden.

Inom EU står den socialdemokratiska regeringen i Sverige för en stor del av arbetet för ett mer socialt Europa. Ett Europa som först och främst ska utgå från villkoren för människorna och miljön istället för de stora företagens. Skulle socialdemokraterna förlora regeringsmakten i Sverige skulle det innebära en röst mindre i den kampen. Konkret betyder det att borgarna får en röst till i EU:s redan högerdominerade ministerråd.

På en mer global nivå skulle moderaternas förslag om att minska biståndet med en tredjedel göra att de sämst ställda i världen får det ännu sämre. Det är egentligen i just detta man kan se själva kärnan i högerpolitiken. Det handlar om att man främst ska bry sig om sig själv, sätta sig själv först. När jag gick i högstadiet fick jag lära mig ett ord som sammanfattar den synen. Egoism. Det svenska biståndet är världsledande och något vi borde vara stolta över.

När det handlar om borgarnas utrikespolitik känns det än mer hopplöst. Moderaterna har sedan länge sett Bush och USA som goda föredömen. Man förespråkar exempelvis ett svenskt medlemskap i NATO. Det skulle definitivt kväva Sveriges röst för internationell rättvisa. Borgarnas senaste utrikespolitiska utspel stod centerpartiets ungdomsförbundsordförande för när han under brinnande krig i Libanon valde att skänka pengar till den israeliska krigsmakten. Detta är bara ett skrämmande exempel på utrikespolitik som en del borgerliga politiker är beredda att driva.

Valet i höst påverkar alltså mer än bara din och min vardag. Det handlar om allt från att bekämpa AIDS i Afrika till att göra rejäla satsningar på skolan här i Karlskrona. Låt oss hoppas att socialdemokraterna får förtroendet att fortsätta driva politiken i den riktning som man hittills gjort, där utgångspunkten är att bygga ett bra samhälle för alla. En politik där vi alltid tar ansvar för att hjälpa de mest utsatta i Sverige, men också i världen. Vår framtid styrs av mekanismer långt utanför våra nationsgränser. Vårt öde är sammanflätat med alla andras. Det kräver att vi också tar ett gemensamt ansvar för världen.

Ung och glad Kommunfullmäktigekandidat

Tina Lindqvist (S), 19 år, ung SSU:are som ställer upp som Kommunfullmäktigekandidat i Ronnneby. En ung tjej med mycket framåtanda och som vi hoppas att att bli en friskt fläkt i fall hon lyckas få en plats.
Heja Tina och lycka till!!!
http://www.ronneby.sap.se/tina_lindqvist.htm

Kampanj på Karlshamns gator och torg

Idag har vi varit i Karlshamn och kampanjat. Det är verkligen jättekul att driva valrörelse när det är så många härliga personer som är med och hjälper till. I Karlshamn mötte vi bland annat Sveriges radio P3 som gör ett program om min och Federleys kampanjer. Vi får se hur programmet blir. Det sänds måndagen innan valet. :-)

Moderaterna vill knäcka facket

Det verkar som om moderaterna försöker göra anspråk på Vänsterpartiets gamla slogan, ”vi är bättre sossar än sossarna själva”, fast denna gång med ett steg åt höger istället för vänster. Deras strategi är förmodligen inte alls dum. Reinfeldt och hans gäng har gjort vad alla andra moderater tidigare misslyckats med. De har lärt av sina misstag. Bo Lundgren var den siste i raden av moderata partiledare som bittert fick erfara hur det går när man öppet går till frontalangrepp mot den svenska välfärdsmodellen. Det misstaget har Reinfeldt gjort tydligt att han inte tänker göra om.

För att kunna komma åt välfärdsmodellen krävs en mer sofistikerad strategi än att bara ställa kortsiktiga skattesänkar- och privatiseringskrav, som moderaterna tidigare gjort. Reinfeldt och hans medarbetare har än så länge lyckats hålla en låg profil med den nya strategin. Istället för att öppet rikta udden mot traditionella välfärdsinstitutioner som skolan och vården har man valt att attackera fackföreningarna.

De nordiska länderna har, med Sverige i spetsen, världens starkaste fackföreningsrörelser. I vårt land har det varit en förutsättning för att kunna bygga det samhälle vi har idag. Genom vår höga anslutningsgrad till fackförbunden har det gått att sätta hårt mot hårt mot näringslivets företrädare. Därigenom har vi kunnat hävda kollektivavtal och stärka arbetarnas rättigheter. Det har resulterat i att vi kan ställa hårda krav på arbetsmiljö, rimlig lön och anställningstrygghet på våra arbetsgivare.

Detta utgör basen i vår välfärdsmodell. Genom en stabil lönebildning har vi goda skattinkomster till staten. God arbetsmiljö är nyttig för individens hälsa och därigenom även för staten. Anställningstryggheten gör arbetsmarknaden stabil och är således bra för företagen och tillväxten.

I Reinfeldts Sverige är det bara individen som gäller. Kollektiv som fackföreningsrörelsen ska avskaffas. Moderatledarens förslag på ökad egenavgift till a-kassan och slopad avdragsrätt för fackföreningsavgiften innebär att en genomsnittlig LO-medlem får en ökad kostnad på cirka 3 400 kr om året. Det kommer med största sannolikhet att leda till massavhopp från fackförbunden. En låg anslutningsgrad betyder att fackförbunden tappar sin styrka och med en svag fackföreningsrörelse är hela välfärden i fara.

Det är med stor oro jag har märkt att diskussionen om Moderaternas attack mot facket helt har kommit i skymundan i valrörelsen. Det borde vara den största frågan. Vi måste ta strid för facket och kollektivavtalen. Om knappt tre veckor har vi chansen att sätta stopp för Reinfeldts planer. Det är din röst den 17 september som kan göra skillnaden.

Unga kandidater

Jag har haft turen att bli sossarnas nationella kandidat i SVT:s program "Unga kandidater". Idag sänds avsnittet med min intervju. Det sänds kl. 09:30 på SVT 2 och SVT 24. Jag pratar om allt från vem som borde bli vår nästa partiledare till hur vi ska rädda vår miljö. Här hittar ni en länk till hemsidan om programmet, där kan titta på intervjun om ni vill. :-)

Kampanj i Ronneby

Vi har kampanjat i Ronneby i nio timmar nu. Vi har träffat en massa människor och även fått ut en hel del flygblad. Det var kul att bland annat besöka Espedalen, Älgbacken och Hjorthöjden. Jag mötte bland annat en förstagångsväljare som blev förvånad av att vi politiker faktiskt är ute och träffar väljarna. Det är vikitig för demokratin att politiker möter de människor man faktiskt förväntar sig sedan ska gå och rösta. Det kan definitivt vara bra för att minska politikerföraktet och öka trovärdigheten för vårt demokratiska system.

Ny krönika i Sydöstran

Idag har jag en ny krönika på Sydöstrans ledarsida. Den handlar om att vi aldrig ska ta demokratin för given. Efter att jag häromdagen såg filmen "V som i Vendetta" blev jag helt enkelt inspirerad att skriva en krönika på temat. Ni hittar krönikan i Sydöstran eller på min personliga hemsida www.manhammar.se

SSU Blekinge lanserar sin ungdomskandidat

Idag lanserade SSU Blekinge sin kampanj för deras kandidat till riksdagen. Jag är väldigt glad för att jag fått förtroendet att få vara den kandidaten.

Kampanjen heter "Var inte tyst" och är framarbetad av de lokala SSUarna i länet.

Jag uppskattar verkligen allt stöd jag fått och det känns väldigt kul att jobba när jag vet att vi är många som kämpar tillsammans.

Tack så mycket.

Nu förändrar vi världen!

Manifestation i Karlshamn

Imorgon hålls det en manifestation till stöd för folken i Libanon och Palestina i Karlshamn. Jag har fått möjligheten att både delta samt att hålla en appell. Det ska jag självklart göra.

Det är viktigt att vi på alla sätt som går visar att vi inte tolererar Israels militära attacker mot det libanesiska folket. För varje timme som går dödas civila i Libanon. Manifestationen i Karlshamn är ett bra initiativ, men det behövs fler. Nu måste hela Sverige komma på fötter och få regeringen att agera!

Kom gärna och delta i manifestationen imorgon. Den är på Karlshamns torg klockan 11:30.

Fortsatta strider i Libanon

Efter att vi igår gick ut hårt och krävde att Israels ambassadör skulle utvisas gick också de socialdemokratiska sidoorganisationerna S-Kvinnor och Broderskap ut med hårdare krav för att den svenska regeringen ska agera kraftfullt.

De ställde även krav om att suspendera EU:s handelsavtal med Israel samt att ta hem Sveriges militärattaché från Israel. Två krav jag självklart ställer mig bakom. Skulle Sverige genomföra allihop skulle det bara vara en ännu starkare markering mot Israel.

Jag vill också passa på och tacka alla som är med och kämpar och alla som har hört av sig och uttryckt sitt stöd för vårt krav. Det värmer att känna att man inte är ensam. Tack!

Idag fortsätter tyvärr offensiven i Libanon med oförändrad styrka. Vi måste därför fortsätta att driva våra krav och inte minst gå ut och manifestera vår åsikt. Fortsätt gärna att uppmana folk att skriva under Libanonuppropet.

Det har också kommit en del önskemål om att få se vårt pressmeddelande om utvisning av Israel ambassasör. I Bloggposten här under hittar ni det.

Bombningarna av Libanon och Beirut känns kusligt nog igen. Det är inte första gången tusentals civila får betala med sina liv när våldet triumferar. Så här uttalade sig en stor man sig vid ett annat fruktansvärt brott mot mänskligheten.

"Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Det som nu pågår i Vietnam är en form av tortyr. Därför är bombningarna ett illdåd. Därav finns många i modern historia. De förbinds ofta med namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpville och Treblinka. Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har har fallit hårt över dem som burit ansvaret. Nu finns ännu ett namn att foga till raden - Hanoi julen 1972."

Olof Palme, december 1972.

Pressmeddelande: Libanonuppropet

Socialdemokratiska riksdagskandidater kräver att Sverige utvisar Israels ambassadör

Efter att Israel i förra veckan attackerade Libanon har krisen i Mellanöstern utvecklats till ett krig. Mängder av byar samt stora delar av huvudstaden Beirut har bombats sönder av den israeliska armén och dödssiffran har nu passerat fyrahundra. Med anledning av detta kräver nu nio socialdemokratiska riksdagskandidater i ett ”Libanonupprop” att den svenska regeringen utvisar Israels Sverige-ambassadör.

- Israels attack mot Libanon slår fruktansvärt hårt mot oskyldiga människor. Den är ett allvarligt brott mot folkrätten. Det är väldigt anmärkningsvärt att inga ledande svenska politiker än så länge har agerat kraftfullt i frågan. Vi vägrar vara tysta när tusentals civila skadas och dödas. Därför kräver vi att den svenska regeringen utvisar Israels Sverige-ambassadör tills de militära attackerna och våldet mot det libanesiska folket har upphört, säger Magnus Manhammar, (s)-riksdagskandidat från Blekinge.

- I Sverige verkar det som om alla politiker på vänsterkanten helt har somnat och högerns linje i konflikten är helt skev. Det såg vi inte minst förra veckan då centerns ungdomsförbundsordförande Fredrick Federley skänkte pengar till den israeliska krigsmakten. Det är dags att någon säger ifrån på allvar, säger Alaa Idris, (s)-riksdagskandidat från Örebro.

Följande socialdemokratiska riksdagskandidater stöder Libanonuppropet:

Magnus Manhammar, Blekinge
Alaa Idris, Örebro
Magdalena Streijffert, Halland
Jens Lundberg, Stockholm
Khaled El-Khaleyli, Skåne
Anna Udén, Göteborg
Carl Kangas, Stockholms län
Åsa Karlsson, Kronoberg
Anna Wallén, Västmanland

Libanonuppropet i media!!!

Idag har vi fått ett stort genomslag i media för vårt krav att utvisa Israels ambassadör. Nu gäller det att fortsätta kämpa! Gå gärna in och skriv under vårt upprop på www.libanonuppropet.nu

Här hittar ni några av dagens artiklar:

Sverige Radio Ekot

TV4 Nyheterna

Svenska Dagbladet

Libanonuppropet

För att få Sverige att agera mot Israels fruktansvärda attack mot Libanon kör vi nu ingång ett upprop och en namninsamling för att den svenska regeringen ska utvisa Israels Sverige-ambassadör tills de militära attackerna och våldet mot det libanesiska folket har upphört.

Gå gärna in och skriva på!

Libanonuppropet

Utvisa Israels ambassadör!

Att just nu skriva en krönika om någonting annat än det katastrofala läget i Mellanöstern känns omöjligt. Efter att Israel i fredags invaderade delar av södra Libanon har krisen definitivt utvecklats till ett krig. De senaste dagarna har våldet eskalerat ytterligare och lett till att hundratusentals människor är på flykt från sina hem, mängder av byar samt stora delar av huvudstaden Beirut fullständigt har bombats sönder och dödssiffran nu har passerat fyrahundra.

Israels attack mot Libanon slår fruktansvärt hårt mot oskyldiga människor på båda sidor. Den är ett allvarligt brott mot folkrätten och det är väldigt anmärkningsvärt att inga ledande svenska politiker än så länge har agerat kraftfullt i frågan. Jag själv vägrar vara tyst när tusentals civila skadas och dödas. Därför krävde jag i fredags att Sverige utvisar Israels ambassadör tills invasionen och våldet mot det libanesiska folket har upphört.

Sverige får aldrig bara titta på när ett självständigt land bli invaderat. Att utvisa det attackerande och krigförande landets ambassadör är en handling som mycket tydligt skulle visa var vi står. Israels regering hävdar att de primärt attackerar Libanon för att få tillbaka de israeliska soldaterna som Hizbollah tog till fånga förrförra veckan. Dessa skulle man emellertid enkelt kunna få tillbaka genom vanliga fångutväxlingar. Sådana sker med jämna mellanrum. Istället har man valt att bomba Libanon sönder och samman.

Om målen varit civila, militära eller överhuvudtaget haft några kopplingar till Hizbollah verkar inte ha spelat någon roll. Tusentals bomber har redan fällts över Libanon och Röda korset fruktar en av de värsta humanitära katastroferna någonsin i Mellanöstern. För att något ska hända krävs det att omvärlden agerar. Hittills har det inte gjorts några ordentliga försök vare sig från EU eller FN för att stoppa kriget. Det är där vi i Sverige måste visa vägen.

Den kommande veckan tänker jag tillsammans med några andra unga socialdemokratiska riksdagskandidater starta ett upprop för att Israels ambassadör i Sverige ska utvisas. Ska vi lyckas krävs det att vi blir många som säger ifrån och sätter tryck på regeringen och Göran Persson. Varje dag som går får oskyldiga människor betala med sina liv. Något måste göras! Det är dags att Sverige återigen blir en röst för fred och rättvisa. En bra början skulle vara att slänga ut Israels ambassadör ur landet.

Nu börjar kampen igen!

Hej alla vänner!

Nu börjar kampen igen. Efter en välbehövlig sommarvila är det dags för mig att kavla upp ärmarna och fortsätta striden för en bättre värld. Från och med idag kommer ni dagligen att kunna följa min kamp fram till valet den 17 september. Jag kan lova att det kommer att bli minst lika spännande som i våras!

Under valrörelsen kommer jag hela tiden att uppdatera bloggen med hur det går i min kamp mot högern, rasisterna och alla andra som arbetar för ett orättvisare samhälle. Det lär nog bli en del jobb med att elda på mitt eget parti i baken också...

Så välkomna och häng med på resan. Den kommer bli kul!

Världen sviker folken i Mellanöstern

Ingen kan längre ha undgått den senaste tidens katastrofala utveckling i Mellanöstern. Den gångna veckan har stridigheterna utvecklats till ett regelrätt krig. Detta skulle aldrig ha hänt om omvärlden under det senaste året i alla fall hade gjort någon ansträngning för att främja en dialog mellan parterna, för att därigenom stoppa våldsspiralen. Istället har både EU och FN stått helt handfallna och inte lyft ett finger medan våldet har eskalerat. Vår egen regering har tyvärr inte varit bättre.

Hundratals civila har fått betala med sina liv för att våra makthavare inte vågat göra något utan bara skyller på ett slags diplomatins moment tjugotvå. Sverige vågar inte göra något förrän EU och FN tagit ett initiativ och EU gör inte någonting förrän FN har bestämt sig. Problemet är att FN är bakbundet när det gäller Mellanöstern, eftersom USA använder sitt veto i Säkerhetsrådet varje gång FN kommer med en aktionsplan eller resolution för att lösa konflikten. Detta vet alla och ändå skyller man på varandra.

Det politiska läget i både Israel och Palestina har i flera månader bjudit på ett antal tillfällen då en ny dialog skulle kunna ha startats. Båda länderna har gjort stora förändringar i sina regeringar och man skulle ha kunnat börja på ett nytt kapitel. Tyvärr har varken EU eller Sverige tagit något initiativ. Inte ens när möjligheten var mitt framför näsan på oss i våras, då en av Hamas ministrar var på besök i Sverige. Den svenska regeringen vägrade att träffa honom.

Man kan självklart inte vara helt okritisk mot vilken sorts organisation Hamas har varit, men Hamas valseger skulle faktiskt kunna ha varit steg i en riktning mot stabilitet och fred. Inte minst eftersom Hamas både blev öppna för dialog och snabbt började att avradikaliseras då man blev en del av den palestinska statsapparaten.

Nu fördes ingen dialog med Hamas. Istället valde både Sverige, EU och resten av omvärlden att bojkotta Hamas och straffa det palestinska folket med ekonomiska sanktioner. Om folk svälter och andra länder vägrar prata med dem kan man ju gissa vad som händer. Hamas och det palestinska folket tvingades in i våldsspiralen igen och Israel var tyvärr inte sena med att svara.

Den kommande tiden kommer att vara svår för alla folk i Mellanöstern, men när nästa tillfälle ges måste omvärlden snabbt ta ett initiativ till dialog. Jag anser att det bör vara Sverige som ska göra det. Den svenska arbetarrörelsen har tidigare spelat en viktig roll som medlare mellan Israel och Palestina. Det kan vi göra igen. Då måste dock Göran Persson sluta vara rädd för USA och våga starta en dialog med både Hamas och den israeliska regeringen. Sverige borde vara en starkare röst för fred och för en rättvisare värld.

Politik är att vilja

Här är min senaste krönika

För en vecka sedan fick jag ett brev från Miljöpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom. Brevet var adresserat till mig och alla andra unga socialdemokrater i landet. I brevet presenterade Grön Ungdom en rapport där man granskat den politik riksdagspartiernas ungdomsförbund driver i förhållande till sina moderpartier.
Slutsatsen av rapporten var att Grön Ungdom är det enda ungdomsförbund som driver exakt samma politik som sitt moderparti och att SSU och sossarna var de som skiljde sig mest åt. De unga miljöpartisterna räknade sedan upp ett antal punkter som SSU driver och som Socialdemokraterna idag inte står bakom. Punkterna var bland annat:

- Tobinskatt, en internationell skatt på valutahandel, - Avveckla jordbruksstödet för ickeekologiska produkter, - Momsen på miljöbilar ska bara ligga på 6 procent, - Delad föräldraförsäkring, - Rotationsprincip i politiken, max två perioder på tunga uppdrag, - Tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården, - Importförbud för päls, - Kritik mot ökad bevakning av befolkningen, - Fördöma USA:s krig mot Irak samt en bojkott av israeliska varor.

Grön Ungdom kritiserar SSU och sossarna för att vi tycker alldeles för olika. De ställer sig mycket frågande till varför vi inte tycker precis samma sak. Själv tycker jag att alla dessa förslag stämmer väl överens med vår socialdemokratiska ideologi. De unga socialdemokraterna i SSU har alltid fungerat som en ideologisk vakthund för partiet. Det de unga visionärerna i SSU tycker idag brukar realiseras i partiet ett par år senare.

Under hela mitt liv har jag aldrig utvecklats mer än när jag diskuterat med människor som inte tycker exakt samma sak som jag själv. Att bara umgås med personer som ständigt håller med har aldrig känts särskilt konstruktivt eller kul. Det är genom att stöta och blöta idéer som utveckling sker. Precis så tycker jag också att det ska fungera i partierna. I partiet har vi alla samma grundideologi och mål, men vägarna dit är öppna för diskussion. Det är så vi kommer fram till de bästa förslagen för att förbättra världen.

För mig är politik att alltid vilja förändra. Det är kärnan i mitt politiska engagemang. Inspirationen kommer från tidigare generationer socialdemokrater, inte minst Olof Palme som uttryckte det så klart och enkelt: ”Politik är att vilja”

Om nu Grön Ungdom tycker exakt samma sak som sitt moderparti anser jag att de borde fundera vad de själva spelar för roll. Vår rörelse ser det som en styrka när vi det finns en levande diskussionen mellan olika delar av rörelsen. Det är så vi hittills lyckats leda Sverige från 1800-talets utpräglade klassamhälle till dagens välfärdssamhälle. Utan visioner förlorar politiken sin roll.

Solsken och gränslös miljöpolitik

Idag var det fantastiskt väder här i Karlskrona, så jag och mina kollegor tog en runda på stan med megafonen. Dags att värma upp inför valet... :-)

Hörde på kvällsnyheterna om Naturskyddsföreningens undersökning av de politiska partiernas miljöpolitik. Moderaterna var sämst, med en nästan helt obefintlig miljöpolitik. Miljöpartiet var bäst, men kritiseras för att inte se längre än till nationsgränsen. Den kritiken målade Jan o Karlsson tydligt upp så här, för mig och några andra unga miljöpolitiker för ett par år sedan...

Tror ni torsken ser några nationsgränser när den simmar runt i Östersjön. Eller vänder kanske luftföroreningarna från centraleuropa i luften bara för att vi i Sverige har en bra miljöpolitik. Nej, vår absolut viktigaste framtidsfråga delar vi med alla våra grannländer och vårt starkaste verktyg för att rädda miljön är EU!

Kris för demokratin?

Förra veckan presenterades resultatet av Aftonbladets och internetsajten Lunarstorms ungdomsval ”Ungt val”. I nästan alla svenska medier kunde man dagen efter läsa hur både politiker och forskare var chockade över de främlingsfientliga partiernas stora framgångar. Den slutsats som de flesta bedömare drog var att de etablerade partierna nu måste ta sig en funderare över vad man kan göra för att mota rasismen i vårt land. På den punkten har de helt rätt, men de har alla helt fel utgångspunkt.

Till att börja med var Ungt val knappast något en seriös bedömare skulle kalla ett val. Tidigare valår har Ungt val varit ett välorganiserat val där samtliga gymnasieelever fått möjlighet att avlägga sin röst under skoltid. Årets Ungt val var enbart en internetomröstning på Lunarstorm. Något som bara en liten minoritet av alla förstagångsväljare valde att delta i. Att det nu i efterhand också framkommit att främlingsfientliga Sverigedemokraterna fuskat genom att använda sig av falska personnummer gör bara omröstningen än mindre tillförlitlig.

Varför ska då de etablerade partierna ändå ta sig en funderare, nu när resultatet av Ungt val inte alls går att lita på? Jo, bara det faktum att några procent av ungdomarna röstar på ett rasistiskt parti är skäl nog för att bli oroad. I många fall är en röst på ett rasistiskt parti ofta bara en missnöjesröst mot de etablerade partiernas oförmåga att lyssna på väljarna. Det är det som de etablerade partierna verkligen borde fundera över.

Idag är den svenska demokratin i en mycket större kris än vad någon ledande politiker egentligen vågar erkänna. De politiska ungdomsförbunden är på central nivå i många fall inte mer än kampanjorganisationer som styrs av ett fåtal personer och återväxten till partierna är minimal. Då de etablerade partiernas ungdomsförbund en gång var stora kunde de mota rasism och fördomar ute bland ungdomar. Där rasismen visade sig fanns alltid någon som sa emot. Så är det inte nu.

Ungdomsförbundens situation är inte unik. Moderpartierna är tyvärr lika svaga. Där det tidigare fanns starka folkrörelser finns det idag toppstyrda partihierarkier som inte lägger ner någon större tid på att möta väljarna eller de egna medlemmarna.

Tyvärr verkar den senaste generationen politiker, som tyst sett på medan den negativa utvecklingen för partierna har accelererat, inte heller vara beredda att göra något åt saken. Jag tycker därför att det nu är dags att säga stopp. Ska vi kunna vara seriösa både i vårt arbete med att förändra världen och att mota rasismen måste vi stärka partierna nu. Inte vänta till imorgon eller till efter valet, utan nu. Det går att åter väcka liv i partierna, men då krävs det vilja.

Ny krönika i Sydöstran

Eftersom det var nationaldagen förra tisdagen gavs det inte heller ut någon dagstidning den dagen. Det betydde att jag därför inte hadenågon krönika i Sydöstran den veckan, men idag går det att finna en ny krönika i Sydöstran. Eftersom Sydöstran inte fått upp den på sin hemsida än, uppmanar jag återigen alla att stödja vår "sossetidning" genom att köpa ett lösnummer! :-)

Picknick mot nazism

Idag var det picknick mot nazism i Hoglands park. Det var riktigt bra uppslutning och både Nätverk mot rasism i Blekinge och arrangörerna Karlskrona mot nazism verkade nöjda med dagen. Det bjöds på många fina uppträden med allt från trubadurer till jonglörer. Ett annorlunda sätt att manifestera för demokrati, men med facit i hand, ett väldigt bra. :)

Windmillwatching...

Idag ska jag på utflykt till Öland för att titta på vindkraftverk. Det är faktiskt hela kommunens samhällsbyggnadsförvaltning som ska på utflykt. Jag ska följa med eftersom jag är vice ordförande för miljö och byggnadsnämnden som styr förvaltningen. Orsaken att vi åker och kollar på vindkraftverk är att vi i framtiden hoppas på en utbyggnad av vindkraften i vår egen kommun. Om vindkraften byggs ut ordentligt i landet kan den leverera så mycket som hela tjugo procent av dagens totala elkonsumtion!

Handla Rättvisemärkt!

Många människor jag träffar hävdar bestämt att det är mycket svårt att förändra världen. Att det för en person skulle kräva alldeles för mycket tid för att det ska vara värt mödan. Motargumenten jag brukar få när jag ihärdigt menar att det visst spelar roll är: Vad kan en person göra? Det är som en droppe i havet.

Sedan jag för ett tag sedan lyssnade på en föreläsare från föreningen Rättvisemärkt vet jag att alla kan förändra världen bara genom att tänka på vad man handlar för varor i affären. Om en vara är Rättvisemärkt innebär det att den producerats på ett rättvist sätt i förhållande till producenten, det vill säga arbetarna. Det betyder att de arbetare som exempelvis plockat och malt kaffebönorna garanteras vissa grundläggande fackliga rättigheter. Förbud mot barnarbete, förbud mot diskriminering, lika lön, förbud mot tvångs- och slavarbete och möjlighet till att starta fackförening är några av de rättigheterna.

I många länder får arbetarna på bland annat banan- och kaffeodlingar så dåligt betalt att de måste arbeta sex dagar i veckan och då är det sällan kortare dagar än 12 – 13 timmar. Eftersom man ändå inte får tillräckligt betalt för att klara sig tvingas ofta även barnen att arbeta och kvinnorna att prostituera sig. Det är en vidrig verklighet som miljoner människor lever i och den upprätthålls genom att vi i den rika världen inte gör något åt den. Vi fortsätter istället att dumpa priserna för att få ut största möjliga vinst och tänker alldeles för sällan på hur det påverkar producenterna.

Att handla Rättvisemärkt kan tyvärr vara en plånboksfråga för en del i Sverige. Det kostar ett par kronor extra att köpa en Rättvisemärkt produkt. Några som däremot självklart borde handla Rättvisemärkta produkter är våra kommuner och de stora företagen. Det finns idag redan en del kommuner som handlar Rättvisemärkta produkter, men det blir alldeles för ofta enbart en budgetfråga. I Karlskrona har jag själv lagt ett par motioner om Rättvisemärkt. Den första handlade om att kommunen borde köpa Rättvisemärkt kaffe. Svaret blev att vi kan köpa Rättvisemärkt kaffe den dag det inte ger någon merkostnad.

Jag kan på ett sätt förstå kommunens argument. Att vi måste hålla budget och att allt kostar pengar, men om inte vi i Sverige har råd att köpa Rättvisemärkt, vem har det då? Om det nu kostar några kronor extra att hjälpa tusentals människor till ett bättre liv, utan prostitution och barnarbete, borde vi göra det. Tänk om det hade varit du som hade jobbat på kaffeodlingen eller din syster som var tvungen att prostituera sig för att ha råd att köpa mat till sina barn. Då hade man tänkt annorlunda. Solidariteten får aldrig var bunden till en kommun eller ett land. Solidariteten är och ska alltid vara gränslös.

Ny krönika i Sydöstran!

Nu har jag en ny krönika i Sydöstran. Om ni inte kan hålla er till imorgon då jag lägger ut den här på bloggen kan ni hitta den på Sydöstrans hemsida. Dagens rubrik är: HANDLA RÄTTVISEMÄRKT!

Karlskrona måste bli en Fairtrade City!

Härom dagen skrev BLT om en motion som jag har lämnat in till kommunfullmäktige i Karlskrona. Den handlar om att jag vill att Karlskrona ska bli en rättvisemärkt kommun, eller som det kallas internationellt, en Fairtrade City. Det skulle i sådana fall innebära att kommunen måste ta en mycket större etisk hänsyn när det gäller alla inköp. Det gäller då framförallt produkter från de fattiga delen av världen. Rättvisemärkt försäkrar att alla produkter med deras certifikat har producerats på ett miljövänligt sätt samt att arbetarna också har fått en skälig lön för sitt arbete. Vanliga produkter som både du och jag redan borde använda oss helt av är exempelvis kaffe och bananer. Gå gärna in på Rättvisemärkts hemsida om du vill vera mer.

Tre andra inlägg i dagens debatt

I dagens Sydöstran har jag min krönika där jag diskuterar och förklarar den senaste veckans diskussioner kring hur vi ska bemöta de främlingsfientliga partierna. Eftersom Sydöstran inte lagt ut den på nätet än... så lägger jag den i blogginlägget här nedanför. Rubriken är "Kom upp ur sandlådan!" Då menar jag borgarna.

I Sydöstran finns det också en artikel om stormötet med Nätverk mot rasism. Kolla gärna in den här.

Ett annat inlägg i dagens debatt är Radio P4:s "Uppdrag Blekinge" där kanalchefen Bosse Svensson och Sydöstans chefredaktör Hans Bulow diskuterar kring hur man ska bemöta de främlingsfientliga partierna. Jag fick faktiskt medhåll för sossarnas linje där. Det är bra att fler vågar ta ställning! Här hittar ni Uppdrag Blekinge.

Nu är Nätverk mot rasism igång!

Igår kväll höll Nätverk mot rasism sitt stormöte. Självklart var jag på plats. Fick äran att vara representant för Socialdemokraterna. :) Den tillträdande ordförande för Ehrensvärdska elevrådet Petter Carlsson Söderstrand och SSU:s distriktsordförande Sarah Tehagen van Darvé höll i mötet. Mötet var riktigt bra. Det var drygt 40 personer som representerade en stor mängd organisationer där.

Först så fick vi en kort föreläsning av Expo:s Alexander Bengtsson som beskrev läget inom den främlingsfientliga rörelsen både på lokalt och nationellt plan. Han berättade också om hur det hade gått i de länder som hade släppt in rasisterna i finrummen. Det vill säga legitimerat rasisterna genom att sitta i paneldebatter, TV-soffor och bemött dem som vilket parti som helst. Alltså den strategi som Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centern verkar vilja gå efter.

Expo:s Alexander Bengtsson

Man kan inte säga att det hade gått så värst bra för de länderna... Känns Jean-Marie Le Pen och Front National igen, kanske Jörg Haider och FPÖ eller rent av Pia Kjaersgard och Dansk Folkeparti...? Problemet i samtliga de länderna, hade varit att de borgerliga partierna i sin desperation att vinna makten hade bjudit in rasisterna i hopp om att "kunna omvända" dem. Om det nu går att omvända kroniskt ljugande rasister.

När väl rasisterna fått en fribiljett in i valrörelsen, var också dagordningen satt. Hela valet kom bara att handla om för eller mot rasism. Det vill säga för eller emot det främlingsfientliga partiet. Vem tjänar på det tror ni?

...Inte miljön, inte uteliggarna, inte jämställdheten, inte de arbetslösa, inte någon utom rasisterna! Valrörelsen måste handla om andra saker än för eller mot Sverigedemokraterna. Det finns alldeles för många viktiga frågor som gör att vi inte får låta rasisterna få sätta dagordningen.

Mötet tillsatte sedan en styrgrupp och beslutade även om att delta på en aktivitet där man ska fika mot nazismen på nationaldagen. Plats: Hoglands Park.

Efter mötet känns det verkligen som att Karlskrona är på fötterna i kampen för demokratin igen. Ser fram emot att följa Nätverkets aktiviteter!

Dags för stormöte med Nätverk mot rasism

Ikväll är det stormöte med Nätverk mot rasism i Blekinge. Det börjar klockan 18 och platsen är D-aulan på Ehrensvärdska gymnasiet. Kom gärna dit och delta i kampen mot rasisterna och nazisterna som ställer upp i valet i Karlskrona. Tidsskriften Expo kommer dit och håller en kort föreläsning. Nu är det dags att ta striden. Följ gärna med!

Kandidatträff i huvudstaden

Idag har jag varit i Stockholm på kandidatträff med socialdemokraternas alla riksdagskandidater. På plats i riksdagens gamla andrakammarsal var bland annat Göran Persson och Marita Ulvskog. Vi började dagen med ett riktigt bra tal av Göran. Han var på ovanligt gott humör och talade sig varm om visionen om det gröna folkhemmet. Det var kul att höra vår partiordförande så engagerad. Det bådar gott inför valrörelsen!

Tidskriften Expo

Under de senaste åren har jag samarbetat mycket med den antirasistiska tidskriften Expos medarbetare. De gör ett hästjobb i kampen för demokratin i Sverige. Det är deras demokratiska renhållningsarbete som utgör basen i kampen mot de främlingskrafterna i Sverige. Från och med idag kommer jag därför ha en länk till dem här på bloggen. Deras hemsida är verkligen värd ett besök!

Ny krönika i Sydöstran

I dagens Sydöstran har jag en ny krönika. Den handlar om hur man kan minska politikerföraktet. Läs den gärna på Sydöstrans hemsida, här.

Folkpartiet spelar på främlingsfientlighet

Ni missade väl inte söndagens avsnitt av Dokument inifrån på SVT. I så fall går det att se på SVT:s hemsida. Det var den femte av sju undersökande dokumentärer där man granskar de sju riksdagspartierna inför höstens val. Söndagens avsnitt hette ”Folkpartiet: Snällfällan” och handlade om Folkpartiets förvandling från Bengt Westerbergs socialliberala Folkparti till dagens hårda och mörkblå parti. Folkpartiets partisekreterare, Johan Jacobsson, skrev i mitten av 90-talet en rapport som hette ”fem goda råd till ett alldeles för litet parti”, där han framförallt talade om det danska högerliberala och främlingsfientliga regeringspartiet Venstre som en förebild för Folkpartiet.

Venstre är idag Danmarks största parti, men har en bakgrund som är mycket lik Folkpartiets. Det har precis som Folkpartiet länge varit ett ganska litet parti i politikens periferi och har haft svårt att profilera sig i media tills det började flörta med den invandringsfientliga opinionen.

Föga förvånande är också många av Venstres gamla förslag identiska med de förslag som Folkpartiet presenterat de senaste åren. Språktest för invandrare, hårdare straff för invandrare som begår brott och nu senast nolltolerans mot muslimsk fundamentalism. Det finns dock ett krav som Folkpartiet inte ställt än. Det är det krav som verkligen lyfte in Venstre i maktens korridorer: kravet på ett minskat flyktingmottagande.

Om även Folkpartiet skulle ställa detta krav vore det mycket olyckligt. Delvis för att förslaget riskerar att försämra vår humana flyktingpolitik, men också för att det skulle försvaga svensk demokrati. De demokratiska partierna har länge kämpat för att hålla främlingsfientliga partier utanför riksdagen och det var inte minst Folkpartiet och deras dåvarande partiledare Bengt Westerberg som tog striden mot rasistiska Ny Demokrati för femton år sedan. Lars Leijonborg och dagens Folkparti spelar tyvärr närmast den motsatta rollen.

SVT:s granskning visade också på flera allvarliga problem när det gäller den interna demokratin i Folkpartiet. Folkpartiets ledning med partisekreteraren Johan Jacobsson har uttalat sig om att man vill göra om partiets kongresser från demokratiska beslutstillfällen till massmediala jippon. Om så sker kommer de viktiga besluten inte längre att tas av partiets medlemmar, utan av en elit i partiets ledning. Så var exempelvis fallet med förslaget om språktest för invandrare som spelades ut av Leijonborg och Jacobsson mot partiets medlemmars vilja. Fortsätter Folkpartiet att försöka locka nya väljare med utspel som balanserar på gränsen till främlingsfientlighet bör partiet kanske också byta namn. Då passar Folkpartiet populisterna bättre.

Ny krönika i Sydöstran

Jag kunde inte hålla mig från att skriva om Folkpartiet och deras flört med den främlingsfientliga opinionen i min krönika i dagens Sydöstran. Den finns inte på nätet än... Så köp ett lösnummer och stöd vår sossetidning!

Njut av solen! :)

Dokument inifrån om Folkpartiet

Ikväll var det dags för SVT:s "Dokument infrån" att visa sin granskning av Folkpartiet. Det var en chockande granskning som visade ett extremt populistiskt Folkparti, med Lars Leijonborg i spetsen, som idag hämtar mycket inspiration från det högerliberala och främlingsfientliga regeringspartiet Venstre i Danmark. Än så länge har Folkpartiet gått i precis samma fotspår som Venstre med sina olika utspel om hårdare krav på invandrare. Vi får bara hoppas att de inte tar det sista steget och kräver ett minskat flyktingmottagande.

En sak verkar dock vara helt säker. Det sympatiska och socialliberala Folkpartiet som fanns under Bengt Westerbergs tid verkar vara förlorat för alltid. Det är i sådana fall en stor förlust för landet Sverige. Vi kan bara önska Birgitta Ohlsson (fp), riksdagsledamot och en av de sista socialliberalerna, lycka till. Hoppas det går att rädda Folkpartiet!

Vill ni se programmet hittar ni det på SVT:s hemsida, här.

En grym hemsida!

Riksdagskandidaten och kompisen Maryam Yazdanfar från Solna har nu släppt en ny valhemsida. Maryam sitter redan i riksdagen som ersättare och är en grymt bra företrädare för sossarna i Stockholms län. Hon är mest känd för sitt engagemang i internationella- och feminismfrågor. Lycka till med nya hemsidan och valkampanjen Maryam!

Nätverk mot rasism i tidningarna

Idag skriver lokaltidningarna om vårt initiativ om att återuppväcka Nätverk mot rasism i Blekinge. Här hittar du artikeln i BLT.

Tankar om arbetarnas dag

Första maj är en mycket betydelsefull dag för många människor i världen, inte minst här i Sverige. Här har första maj spelat en avgörande roll i arbetarrörelsens kamp för ett bättre och mer solidariskt samhälle. Före demonstrationsfrihetens tid var första maj dagen då alla tillsammans gick ut och krävde sin rätt. Trots att vi i Sverige idag har ett helt annat välfärdssamhälle än för hundra år sedan utgör ändå dagen ett viktigt tillfälle för oss att visa att vi fortfarande inte är nöjda med hur världen ser ut.

De ekonomiska skillnaderna i och mellan länderna i världen är fortfarande ofantligt stora och FN:s millenniemål att halvera fattigdomen ter sig långt borta. För människor som lever i länder med stor fattigdom betyder därför första maj betydligt mer än för de flesta svenskar. I en del länder är det befrielserörelsens dag, i andra arbetarnas och i några de egendomslösas. Det viktiga är att man kämpar för demokrati och solidaritet, mot diktatur och egoism.

För mig betyder första maj just det här. Jag hade igår äran att få hålla förstamaj-talet i Bräkne Hoby. Större delen av mitt tal ägnade jag åt den internationella solidariteten och kampen i Olof Palmes anda. Så här talade han om fattigdomen:

”Fattigdomen är inte ödesbestämd. Den är inte påtvingad dem av en obeveklig högre försyn eller av obönhörliga jordiska lagar. Fattigdomen är en orättfärdighet som har samband med samhällets sociala och ekonomiska struktur.”

Om möjligheterna att avskaffa den menade han: ”Det är en fråga om handlingskraft och politisk vilja.”

Vi får aldrig ge upp tron på att det är möjligt att förändra världen. Det är just det som vi måste minnas och högtidlighålla på första maj. Det stora hotet mot socialdemokratin behöver nämligen inte vara borgarna, utan att vi förlorar våra visioner och istället ägnar för stor tid åt förvaltande. Så här uttryckte Palme en svidande kritik mot den rent administrativa politiken:

”Den dag det s.k. praktiska livets män driver bort idéerna från den politiska arenan, då öppnar man vägen för ett fortskridande förfall för politiken i demokratin. (…) När vårt parti blir förstelnat, kommer vi att förlora makten. Därför att det, som vi ser det, inte är vissa människor som sitter vid makten, utan en rörelse och vissa idéer.”

Årets första maj i Karlskrona gav oss tyvärr ytterligare ett skäl att stå fast vid våra idéer. Klockan tre på eftermiddagen ekade återigen nazisternas stöveltramp på våra gator. Det var hemskt att behöva se händelserna från förra valet upprepa sig. Jag hade hoppats att vi skulle slippa se nazisterna här igen. Vi måste se till att Karlskrona blir känt för att vara motståndets stad. Demokratin kommer att segra igen.

Nätverk mot rasism i Blekinge återuppstår

Som en reaktion mot nazistmarschen igår har SSU:s distriktsordförande Sarah Tehagen van Darvé tagit initiativet till att väcka liv i det gamla Nätverk mot rasism i Blekinge. Målet är att alla demokratiska krafter i Blekinge ska gå samman i kampen mot främlingsfientligheten.

Eftersom jag själv var ordförande för nätverket före valet 2002 har jag idag hjälpt Sarah med arbetet att väcka det till liv igen. Nätverket är helt opolitiskt och ska förhoppningvis kunna samla allt från scouter till Svenska kyrkan. Om nätverket ska bli riktigt starkt krävs dock att Karlskronas unga engagerar sig. Då är inte minst gymnasieskolornas elevråd viktiga.

Under dagen presenterade Sarah och en ung LUFare initiativet på Radio Blekinge. Sarah, jag och min gamle vapendragare folkpartisten Filip Issal presenterade också initiativet på SVT:s sydnytt. Tanken är att vi inom ett par veckor ska samla till ett stormöte där vi tillsammans planerar den kommande kampen för demokratin. Nu behövs ett grundligt demokratiskt renhållningsarbete, precis som inför förra valet!

Ideologiska förstamaj-tal och nazistmarsch

Dagen började riktigt bra. Vaknade tidigt och hann i god tid iväg till Bräkne Hoby för att hålla förstamaj-talet. Det gick grymt bra och både mitt och den lokala SSUarens tal verkade bli mycket uppskattade. Vi körde hårt på ideologi och visioner! Bandet som spelade var också riktigt bra.

Sedan bar det av till förstamaj-firandet i Karlskrona. Vi kom precis tillbaka då demonstrationståget var på väg in i Hoglandspark. Där var över 400 personer, trots vädret! En riktigt bra uppslutning. Det var ett finfint firande varvat med kroppkakor, tal, musik och trollkarlar... tills jag fick höra att nazisterna var i stan!

Jag hade verkligen hoppats att vi skulle slippa nazisterna i Karlskrona igen. När jag tog mig upp på Ronnebygatan såg jag hur ett stort tåg med nazister kom marscherande mitt på gatan. Det påminde mig verkligen mycket om förra valrörelsen och jag rös till i hela kroppen av avsmak. Nazisterna tågade runt på gatorna i stan ett tag för att slutligen genomföra ett torgmöte på Stortorget utanför rådhuset.

Träffade senare några av mina vänner och planerade nästa motdrag mot demokratins fiender. Vi Blekinge- och Karlskronabor måste nu verkligen se till att ställa upp för demokratin. Karlskrona måste återigen bli känt för att det är motståndets stad. Nu krävs det uppslutning av alla demokratiska krafter. Demokratin måste försvaras!

Idag ska det hållas tal!

Idag ska det hållas förstamajtal och jag har fått den stora äran att hålla talet i Bräkne Hoby. "Den lilla byn med det stora hjärtat" sägs det. Man har lite att leva upp till eftersom många tidigare talare i Bräkne Hoby har varit mycket duktiga. Tidigare år har bland annat kulturminister "Paggan" och Mona Sahlin hållt tal här. Vi får se hur det går. Talet är vid 11-tiden om det är någon som vill kika förbi. :)

Valrörelse i Karlshamn

Idag hade vi torgmöte i Karlshamn. Vi mötte en massa väljare och lät folk göra testet om de var röda eller blå. Det var riktigt kul och det fanns många politiskt intresserade karlshamnsbor som ville diskutera. SSU-distriktets ordförande Sarah Tehagen van Darvé var en av de SSUare som talade under torgmötet. Självklart var bänkarna också på plats... :)

En röd och en blå...

Nu har vi fixat en röd och en blå bänk inför premiärlördagskampanjen i Karlshamn imorgon. Den röda symboliserar sossarnas välfärdsmodell, stabil och trygg att sitta på för alla. Medan den blå symboliserar moderaternas modell. Den har fått en femtedel avsågad eftersom moderaternas långsiktiga mål är att sänka skatterna med en femtedel. Det är 250 miljarder! I moderaternas Sverige sitter man inte särskilt stabilt på bänken om man inte själv har råd att köpa sig en bättre sjukvård eller skola. Där är det storleken på plånboken som avgör dina chanser i livet. Vilken bänk skulle du välja?

Miljöfrågan är viktigare än välfärden

Som socialdemokrat ligger självklart välfärds- och solidaritetsfrågorna mig varmt om hjärtat. Kampen för att hjälpa de mest utsatta är normalt sett det viktigaste. Det finns dock ett undantag och det är miljön. Utan en jord att leva på spelar det ingen som helst roll om vi har världens bästa välfärd. Många tror att Göran Perssons vision om ”det gröna folkhemmet” är ett nytt påfund, men socialdemokratins miljöengagemang har varit starkt ända sedan Palmes tid. Vid en internationell miljökonferens i Stockholm 1972 uttryckte Olof Palme det så här:

”När det gäller vår miljö finns det ingen individuell framtid, varken för människor eller nationer. Framtiden är gemensam. I gemenskap måste vi dela den. Tillsammans måste vi skapa den.”

Nu som då inser de flesta att miljöproblemen måste lösas på en internationell nivå. Där har vi idag EU som ett utmärkt verktyg för att bekämpa miljöförstörelsen i hela Europa. Ska vi vända utvecklingen krävs det en bra och samordnad europeisk miljöpolitik. Tyvärr har EU, eftersom högern idag både dominerar EU-parlamentet och medlemsländerna, gått tillbaka flera steg sedan Margot Wallströms tid som miljökommissionär. Wallström gjorde ett bra jobb med att föra fram den svenska synen att människan och miljön ska gå före marknaden.

De senaste åren har istället den motsatta viljan härskat i EU. Det är inte minst förra årets urvattnade lagstiftning kring kemikalier ett bevis på. Högern vek sig för företagens lobbying om att en alltför stark kemikalielagstiftning skulle vara dålig för företagen och tillväxten. Vad som är dåligt för människan och miljön spelar tydligen mindre roll när det finns pengar att tjäna. Givetvis är också vår inhemska miljöpolitik viktig i kampen för den globala miljön. Framförallt för att det behövs nationer som visar vägen och går i täten i arbetet för miljön.

Socialdemokraternas vision är att Sverige ska bli ett lika stort föregångsland i form av ett ekologiskt hållbart samhälle som vi varit när det gäller välfärden. Det är det som vi kallar för ”det gröna folkhemmet”. Där är Göran Perssons mål att göra Sverige oljeoberoende till år 2020 en viktig del av planen.

En omställning till ett hållbart samhälle behöver inte heller vara dålig för ekonomin. Danmark och Tyskland har de senaste åren haft en stor export av solceller och vindkraftverk. Detta visar att en satsning på miljöteknik kan leda till nya jobb och tillväxt för ett land. Även i Sverige ökar miljöteknikexporten mer och mer. För att nå ett hållbart samhälle måste vi våga storsatsa på miljön och fortsätta vår politik där vi ger människor ekonomisk möjlighet att välja miljövänliga alternativ. Miljön räddar vi aldrig ensamma, det gör vi tillsammans.

Nu skiner solen!

Har min krönika i dagens Sydöstran. Den heter "Miljöfrågan är viktigare än välfärden". Du hittar den här. Fick också beröm på insändarsidan för min tidigare krönika "Sexismen anfaller!" av en kvinna som heter Elsie från Karlshamn. Tack så mycket. Jag lovar att fortsätta kampen!

Idag har vi födel(s)edag!

Idag är det exakt 117 år sedan det socialdemokratiska partiet bildades.

Inte nog med det...

Göran Persson har också namnsdag idag! Namnet Göran kommer från början från det grekiska namnet Georg som betyder jordbrukare. Någon som ser en koppling... :-)

Grattis på namnsdagen Göran och lycka till med vårsådden!

Nu pryder man löpsedeln...

I tisdags fick jag ta emot det andra hotet på två veckor. Sydöstran och BLT skriver båda om det idag och Sydöstran har till och med skrivit om det på sina löpsedlar. Det är tråkigt att man ska behöva bli hotad innan man kommer på löpsedlarna. Det är dock "business as usual" som gäller. Något hot från en sur gubbe stoppar inte kampen för en rättvis värld!

Sydöstrans artikel går att hitta på nätet, här.

Den bortglömda konflikten på Nordirland

Tänk dig en stad uppdelad i enklaver. Små bostadsområden omringade av höga murar, byggda för att hindra människorna som bor där från att stöta ihop med någon från den ”andra sidan”. Områdena är utmärkta genom målade trottoarkanter och lykstolpar, flaggor och väggmålningar; allt för att ingen ska ta miste på vart gränsen går mellan oss och ”dem”. Du lämnar sällan eller aldrig ditt område och en promenad över gatan kan vara förenat med livsfara.

Tänk dig att alla du möter bär på en mer eller mindre tragisk historia. Att alla har minst en släkting eller närstående som gått bort i förtid, att de flesta män har spenderat sju år eller mer i fängelse och att de flesta av deras familjer har blivit trakasserade eller fått sina hem förstörda av stadens polis. En poliskår som till mer än 90 procent består av konfliktens ena part och som av de flesta mer ses som ”ockupationsmaktens” förlängda arm än upprätthallare av lag och ordning.

Tänk dig att den vanliga politiska skalan från vänster till höger är utraderad – istället röstar man efter nationell identitet. Att rösta efter något annat känns som att ge bort sin röst till den andra sidan. I den politiska debatten har frågor som sjukvård, skola och sysselsättning helt kommit i skymundan. Politiken handlar istället bara om konflikten och vad som skulle hända om man förlorade makten till den andra sidan.

Det är en vansinnig tanke, men verklighet i dagens Belfast och i den norra delen av Irland, fast förenklat även kallat för Nordirland, vilket dock är inkorrekt enligt folket på Irland. Där har jag tillbingat den senaste veckan tillsammans med fyra elever som gick Irlandslinjen på Skinnskattebergs folkhögskola för tre år sedan. Tack vare dem har jag fått en unik inblick i konflikten men också dagens situation i den norra delan av Irland.

När jag först kom hit trodde jag att konflikten bara handlade om territorium. Efter en vecka här har jag insett att den är mycket mer komplicerad än så. Konflikten har genomsyrat alla de senaste generationerna och blivit en ofrånkomlig del av vardagen för alla. För oss i Sverige är Nordirlandkonflikten något som man länge bara hört sporadiska nyheter om på TV. Storbrittanien har lagt locket på och det är väldigt lite av det som händer här som omvärlden får reda på.

Det råder nu en vapenvila sedan åtta år, men kampen mellan dem som är för en återförening med Irland och de som vill fortsätta tillhöra Storbrittanien har egentligen inte upphört. Man har varken lagt ner sin kamp eller sina vapen. Vapenvilan är snarare en time-out än en varaktig fred. Det är bara en tidsfråga innan oroligheter bryter ut här igen. Lösningen till varaktig fred och stabilitet ligger dock inte bara i ett par underskrifter på ett framtida fredsfördrag. Det som egentligen behövs är en politik som också krossar segregationen och bygger ett samhälle för alla.

Tillbaka i Sverige

I eftermiddags kom vi tillbaka till Sverige. Det ska bli kul att gå upp och slåss på barrikaden igen. Irlandsresan har gett mycket inspiration och man har också hunnit ladda batterierna. Har idag min krönika om konflikten på norra Irland i Sydöstran. Den hittar du här.

Sexismen anfaller!

Ibland undrar jag om vi verkligen lever på 2000-talet. Trots att vår civilisation ska föreställa historiens mest utvecklade, både mänskligt och tekniskt, befinner vi oss fortfarande på stenåldersnivå när det gäller många områden, inte minst jämställdheten mellan könen. Javisst, vi har gjort vissa framsteg, men könsrollerna är fortfarande lika cementerade som för flera tusen år sedan. Det kan hända att vi genom jämställdhetsarbete i skolor, kvotering och delad föräldraförsäkring har börjat gå åt rätt håll, men det är den sjuka sexismen som fortfarande tvingar in oss i könsroller och samtidigt förstör mångas psykiska hälsa.

Häromdagen bestämde jag mig för att räkna hur många gånger jag exponerades för reklam som innehöll sjuka skönhetsideal för kvinnor. På en dag genom tidningar, TV, Internet, reklam och löpsedlar exponerades jag över 200 gånger! Tvåhundra gånger! De sjuka skönhetsidealen finns ju överallt. I kvällstidningarna var de tre huvudnyheterna Britney Spears nya nakenbilder, att Big Brother-Jessica ska gifta sig samt en guide till hur du kan gå ner i vikt och se ut som en modell på bara en vecka. På TV lyckades jag inte ta mig igenom någon reklampaus utan att få se minst ett par trådsmala tjejer i bikini.

Vad ger då det här oss killar för bild av tjejer? Vi får en helt sinnessjuk bild av kvinnor då vi varje dag bara konsumerar bilder av retuscherade supermodeller. Vad förväntar vi oss av våra flickvänner och kvinnorna i vår omgivning? Men framförallt hur påverkar alla dessa sjuka skönhetsideal kvinnors egna självbilder? Att varje dag utsättas för hundratals bilder som säger att du inte ser tillräckligt bra ut. Bilder som inte ens är verkliga, utan retuscherade i efterhand.

Forskning visar att skönhetsideal med överdrivet smala kvinnor i reklam leder till ätstörningar och anorexi hos både kvinnor och unga tjejer. Något som ständigt har ökat de senaste åren. Idag lider hela tio procent av alla flickor av ätstörningar. Inte hjälper det heller särskilt mycket att unga tjejer och killar om kvällarna matas med TV-program som Top Model, Big Brother och Paradise Hotel där det enda som räknas är utseende och sex.

Om vi verkligen menar allvar med att vi vill ha ett jämställt samhälle måste vi alla ta oss i kragen nu. Till att börja med kan vi lagstifta mot retuschering och införa restriktioner för sexistisk reklam. Sedan måste vi som individer också föregå med gott exempel. En enkel sak kan vara att man slutar att köpa skittidningar som varje dag fyller sina löpsedlar och artiklar med nakenchocker, silikonbröst och bantningskurer. Till sist är det ändå du själv som avgör vilken värld du vill leva i.

En visionär till riksdagen

Idag träffade jag min vän Magdalena Streijffert, ordförande för det Socialdemokratiska Studentförbundet, innan jag begav mig tillbaka till Karlskrona. Magdalena är bland annat känd för sitt arbete för demokrati i Vitryssland och Burma, men är också en av de bästa utbildningspolitikerna vi har i Sverige och förra helgen blev det klart att hon kommer in i riksdagen efter valet. Ifall sossarna inte bara får tio procent av rösterna dvs... :)

Ett stort grattis till Magdalena, men också till väljarna i Halland!

Vad är viktigt?

När jag vaknade upp imorse visste jag att min vän Anna Sjödin skulle pryda alla löpsedlar. Jagad av journalister och mediadrev lyckades hon igår knappt ta sig ut till SSU:s kursgård Bommersvik med livet i behåll. Det är riktigt sjukt vilket fokus media har. Anna är inte fälld, utan bara åtalad, och ändå dömer alla redan henne. Vi som känner henne vet att hon är en väldigt god människa, stark och modig i sin kamp mot orättvisor.

För att verkligen fundera på vad som är viktigt gick därför jag och min vän Niklas till Katarina kyrkogård på Söder i Stockholm för att minnas vår kämpe Anna Lindh. Världen är alldeles för orättvis för att vi ska låta oss nedslås av det ständiga mediadrevet efter SSU. Varje minut skövlas 37 fotbollsplaner regnskog och varje dag dör över 30 000 människor på grund av fattigdom. En människa var tredje sekund! I en sådan värld finns det viktigare saker än att bry sig om mediadrev. Även om det självklart spelar roll hur vi politiker i Sverige sköter oss. Kampen fortsätter!

Pappalediga lever längre!

Läste i gårdagens Metro att pappalediga män lever längre... Inte för att jag tycker att det behövs fler argument för en delad föräldraförsäkring, det borde vara en självklarhet, men jag ska lägga det till min argumentationssamling. :-) Det vore ju ändå rätt kul att få leva lite längre.

Befria Västsahara

Idag följde jag med min gode vän Faraj Abu iseifan för att vara med på en demonstration för Västsaharas frihet. Demonstrationen hölls utanför riksdagen och där talade bland annat Birgitta Olsson (fp) och Mattias Vepsä, förbundssekreterare för SSU.

Västsahara, som är rikt på naturresurser, har varit ockuperat av Marocko sedan 70-talet och stora delar av befolkningen har under åren blivit fördrivna från sina hem. Nu lever hundratusentals människor i tältläger ute i öknen utan både grundläggande sjukvård och rent vatten.

Västsahara är Afrikas sista koloni! Det är helt otroligt att det fortfarande finns en koloni och att EU och Sverige inte gör mer för att befria Västsahara. En tydlig markering skulle vara om Sverige som första land i världen skulle erkänna landet som en självständig stat. En sådan markering har tidigare betytt mycket, inte minst då vi erkände de baltiska staterna under deras självständighetskamp. Befria Västsahara!

Maud har färgat Centerns gröna klöver mörkblå

(Det här är min krönika som var i Sydöstran i tisdags. Jag kommer att publicera mina krönikor på bloggen varje onsdag.)

Det kan väl inte vara någon som har missat det som har hänt i Frankrike de senaste veckorna. Tiotusentals människor har varje dag demonstrerat mot den franska högerregeringens förslag om slopad anställningstrygghet för personer under 26 år. Stora delar av det franska folket har bokstavligen rest sig för att visa sin avsky mot högerns ungdomsfientliga politik. Här i Sverige står ett av våra partier bakom ett liknande förslag. Det är Centerpartiet. Ett parti som jag tidigare har sett som ett ganska sympatiskt gammalt folkrörelseparti verkar ha drunknat i den mörkblå färgburken.

Centerpartiets gamla folkrörelse med många engagerade jordbrukare och logdanser är idag ett minne blott. Idag styrs inte längre partiet av tusentals engagerade medlemmar utan av ett fåtal. Då folkrörelsen tappat sin styrka verkar det har blivit svårt att hålla den ideologiska linjen och då kan personerna i toppen tycka vad som helst, när som helst. Det har man tydligt märkt sedan Maud Olofsson tog över befälet. Problemet blir ännu större när personerna i toppen börjar se avståndet till riksdagens fyraprocentspärr krympa. Lösningen som Centerpartiet har hittat verkar vara att byta åsikt i så många frågor som möjligt, samtidigt som man ibland tar till extrema åsikter för att krydda lite extra.

Förslaget om att slopa anställningstryggheten för unga är en sådan fråga. Där får centerpartisterna inte ens stöd av moderaterna. Förslaget försvaras ivrigast av Maud och ungdomsförbundet som inte verkar kunna se några problem alls med att alla Sveriges unga kan få stora svårigheter att få bostad, bil, telefon och alla former av lån ifall deras förslag blir verklighet. Förslaget har egentligen inte mycket med arbetslösheten att göra utan är mest populism på riktigt låg nivå.

Unga människor i Sverige behöver mer trygghet och inte mindre. Ingen människa blir produktiv eller frisk av att ständigt behöva oroa sig för att när som helst få sparken. En sådan känsla skulle i vart fall inte göra mig särskilt engagerad och sugen på att slita för min arbetsgivare. Tyvärr har en del av oss unga det redan så här i Sverige. Det finns faktiskt telefonförsäljare och även unga i den offentliga sektorn som inte alltid vet om de får komma till jobbet nästa dag. De jobbar på provision eller går på timvikariat. Det är inte värdigt att behöva leva på det sättet i flera år. Genom Centerpartiets förslag kommer alla unga under 26 år att få leva med den känslan. Målet borde vara det motsatta.

Mona Sahlin vill göra oss oljeoberoende

I förmiddags besökte samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin miljökonferensen som jag deltar på. Hon berättade om regeringens mål om att göra Sverige oljeoberoende till 2020. Det är inget dåligt mål och det har redan satt Sverige på världskartan för vårt miljöarbete. Mona berättade att hon av en slump hade sprungit på Venezuelas president Hugo Chavez, när hon besökte Chile för att delta på tillsättningen av Sydamerikas första kvinnliga president, härom veckan. När Mona sa till Chavez att hon var energiminister i Sverige hade han skämtsamt sagt att det är ju ni som inte tänker köpa nån olja av mig...

Målet att göra Sverige oljeoberoende är inte bara bra utan också helt nödvändigt för framtiden. Idag gör en svensk i snitt av med 13 fat olja per år och en amerikan gör av med 25 fat. I Kina är siffran 0,5 fat olja per år och person. Skulle kineserna använda lika mycket olja som oss i väst skulle det vara kört för jorden. Vi skulle minst behöva tre jordklot till för att överleva. Oljeoberoendet är en viktig del i kampen för ett hållbart samhälle och det känns bra att vi svenskar tänker vara med i det främsta ledet i den kampen.