För en vecka sedan såg jag hoppfullt fram emot att träffa Europas samlade vänster på European Social Forum, ESF, i Malmö. Över 20000 aktivister, studenter, politiker och fackföreningsfolk från hundratals olika organisationer skulle samlas i Malmö för att diskutera hur det går att bygga ett rättvisare, mer hållbart, demokratiskt och soldariskt Europa. Nu när jag sitter på väg hem från forumet är jag inte lika positiv till att den europeiska samlade vänstern kommer att åstadkomma någonting ihop.Under min uppväxt i Karlskrona var jag aktiv mot rasismen i flera år. Det var genom den kampen som jag för första gången mötte en odemokratisk och våldsam organisation. Det var det nazistiska Nationalsocialistisk front. Det var en obehaglig känsla att ha att göra med en organisation som öppet använde sig av våld, hot och andra antidemokratiska metoder. Samma känsla av obehag har jag sedan dess inte känt förrän nu på ESF.
Genom flera års erfarenheter av att vara politiskt aktiv har jag upplevt att folk en bit ut på högerkanten ibland har problem att i alla väder stå upp för de demokratiska värdena, men något jag tyvärr måste erkänna är att den politiska vänstern i Sverige och Europa faktiskt är betydligt värre. Det är vid många tillfällen jag sett vänsterorganisationer, inte minst vänsterpartiet, samarbeta med vänsterextrema politiska partier och organisationer som öppet förespråkar våld och avskaffande av demokratin i Sverige.
European Social Forum var en orgie i den typen av organisationer och samarbeten. I forumets seminarier och demonstrationer kunde man hitta allt från Antifascistisk aktion och Reclaim the Streets till leninistiska förbund och aktionsgrupper mot parlamentarism. Många av dessa organisationers aktivister var maskerade, vilket är olagligt, och under fredagen attackerade några hundra Reclaim the Streets-aktivister polisen med gatsten samt tände eld på bilar och slog sönder skyltfönster.
Detta tog självklart ESF avstånd ifrån, men det är ändå svårt för ESF att helt svära sig fria då de i princip bjuder in vilka organisationer som helst att delta i forumet, utan några egentliga krav på att man står upp för demokrati eller avhåller sig från våldsamma metoder. Detta gör att den samlade vänstern på ESF har samma demokratiska trovärdighet som moderaterna skulle ha ifall de bjöd in nazister att delta på sin partikongress.
ESF blev en påminnelse om hur verklighetsfrånvänd och våldsromantiserande den utomparlamentariska vänstern är. För mig som socialdemokrat är revolutionstörstande leninister, stenkastande antifascister och stöveltrampande nazister av samma skrot och korn. Där är det viktigt att alla demokratiska krafter drar en tydlig gräns. Det gjorde tyvärr inte ESF.
