onsdag, augusti 10, 2011

Hatet får aldrig vinna

Det har nu gått över två veckor sedan de ofattbara dåden i Oslo och på Utøya. Från en del håll har Anders Behring Breivik redan målats ut som en ensam galning. Vi vet fortfarande inte om han agerade ensam, men däremot vet vi att han hade en gemenskap, en idévärld där hans hat mot muslimer fick näring.

I Europa finns det mängder av partier som delar samma antimuslimska tankegods som Breivik. Ett av dessa partier är det norska Fremskrittspartiet, ett parti som Breivik varit aktiv och förtroendevald i, och i Sverige är motsvarigheten de högerextrema Sverigedemokraterna. Enligt Breivik och hans meningsfränder befinner sig Europa i krig mot islam.

I detta krig anses Europa vara utsatt för en ”islamisering” där de europeiska ländernas existens och kultur är hotad av en växande muslimsk del av befolkningen. Den antimuslimska rörelsen menar att de etablerade partierna medvetet har öppnat upp för islamisering genom att tillåta invandring och ett mångkulturellt samhälle.

De etablerade partierna ses i detta sammanhang som kollaboratörer och landsförrädare och i Skandinavien är det i synnerhet Socialdemokraterna och arbetarrörelsen som sätts i centrum för detta hat. Det var därför ingen slump att Breivik riktade sin terror mot just de norska Socialdemokraterna och deras ungdomsförbund.

Breiviks syn på våld som medel är han emellertid relativt ensam om inom den antimuslimska världen. Därför bär han själv och ingen annan skulden för dåden. Det är viktigt att poängtera att partier som Sverigedemokraterna, trots sina hatiska idéer, inte kan ställas till svars för det som hänt.

Det är däremot ingen tvekan om att Sverigedemokraterna bär skulden för att sprida hat och rasism mot muslimer och för det måste de alltid ställas till svars.