En ovärderlig skatt på BTH

Blekingeborna har Blekinge Tekniska högskola, BTH, att tacka för otroligt mycket. Idag leder BTH:s forskare och studenter den globala utvecklingen inom flera områden och utan högskolan skulle länets strukturomvandling på 90-talet förmodligen inte varit möjlig. BTH:s fortsatta existens är troligen den enskilt viktigaste faktorn för länets framtid. BTH har flera värdefulla tillgångar, men jag skulle vilja påstå att den mest ovärderliga skatten är de utländska studenterna. Trots detta har de flesta av Blekinges invånare ingen aning om vilka studenterna är.

BTH har länge haft många utländska studenter. De söker till BTH för att forska eller ta examen, oftast med inriktning mot IT- och telekom. De utländska studenternas närvaro har bland annat inneburit att BTH trots sviktande intresse från svenska studenter lyckats få fortsatta anslag för sin forskning. Men dessa studenter berikar också BTH:s forskning genom de unika kunskaper och erfarenheter de har med sig från universiteten i sina hemländer. Studenterna kommer exempelvis från Indien, Nigeria, Pakistan och Iran och studerar i Blekinge i allt från sex månader till ett par år.

För Blekinge skulle varje student som efter sina studier väljer att stanna kvar för att leva och arbeta vara en otrolig vinst. Idag flyttar tyvärr nästan alla de utländska studenterna från länet efter erlagd examen. Det finns i huvudsak två anledningar till detta. Den ena orsaken är att Sveriges regler för arbetskraftsinvandring är för dåliga och den andra är att studenterna inte får en tillräckligt stark koppling till Blekinge under sin vistelse. Blekinge är ett väldigt vackert län och det finns få platser i Sverige som har mer att erbjuda i form av boendemöjligheter, naturupplevelser och enastående historiska lämningar.

Idag kämpar ett fåtal eldsjälar på BTH med att försöka få upp studenternas ögon för den fantastiska miljö de befinner sig i. Det borde dock ligga i alla Blekinges invånares intresse att marknadsföra länet för studenterna. Enskilda personer och familjer skulle kunna vara faddrar och företag och politiker skulle kunna öppna upp sina dörrar för studenterna. Om studenterna verkligen fick uppleva länet skulle de med största sannolikhet bli ambassadörer för Blekinge i resten av sina liv. Det har Blekinge inte råd att gå miste om.

Rädda Blekinges näringsliv!

Blekinge har alltid varit beroende av kunskap och impulser från omvärlden för att utvecklas. Örlogsstaden Karlskrona hade inte kunnat grundas utan inspiration och kunskapsöverföring från centraleuropeiska stadsarkitekter och engelska skeppskonstruktörer. Dagens blekingska IT- och telekomindustri hade inte kunnat utvecklas utan USA:s och Asiens vetenskapliga framsteg.

Utan input utifrån skulle Blekinges IT-företag ha mycket svårt att hävda sig gentemot exempelvis Indien, där det idag finns över tre miljoner anställda programmerare och mjukvaruutvecklare. Sveriges och Blekinges sätt att hantera detta har i årtionden varit att öppna sig mot omvärlden och erbjuda forskare och studenter från andra länder att komma till Sverige för att utveckla sina idéer.

Att samla studenter och forskare med erfarenheter och forskningsrön från hela världen har visat sig vara en genial strategi, vilket inte minst bidragit till att göra Sverige till världsledande inom flera forskningsområden. Denna unika tillgång till spetskompetens och ny forskning har sedan svenska företag kunnat dra nytta av för att förbättra sina produkter och stärka sin konkurrenskraft.

Det här är det dock slut med nu. Sedan regeringen i höst infört studieavgifter för utomeuropeiska studenter har antalet nya studenter från dessa länder minskat från 16 600 studenter höstterminen 2010 till 1 200 studenter hösten 2011. På Blekinge Tekniska Högskola har de nya utomeuropeiska studenterna minskat med mer än hälften. Från 700 hösten 2010 till 300 hösten 2011.

Det här är på sikt ett allvarligt hot mot både Blekinge Tekniska Högskola och Blekinges näringsliv. Blekinges beslutsfattare och företagare borde därför snarast göra gemensam sak för att uppvakta regeringen om detta. En temporär lösning på problemet fram till dess att regeringen tagit sitt förnuft till fånga vore att skapa en lokal fond för att bekosta de utomeuropeiska studenternas studieavgifter.

En sådan stipendiefond skulle kunna skapas genom att Blekinges stora företag går in med hälften av insatsen och Region Blekinge och de blekingska kommunerna går in med den andra hälften. Det skulle utan tvekan vara en av Blekinges viktigaste investeringar för framtiden. Vi har helt enkelt inte råd att gå miste om de utomeuropeiska studenterna och deras kompetens.