Västsahara är Afrikas sista koloni. I över 30 år har den marockanska armén ockuperat två tredjedelar av landet och därmed förvägrat västsaharierna rätten till frihet och självständighet. Trots ett oräkneligt antal FN-resolutioner och protester från omvärlden har Marocko vägrat att dra sig tillbaka. Dagligen rapporterar människorättsorganisationer om den marockanska ockupationsmaktens upprepade våld och övergrepp mot civilbefolkningen.Marocko bryter dock inte bara mot internationell lag, folkrätten och de mänskliga rättigheterna, man tömmer också Västsahara på naturresurser i form av fosfat och fisk. Protester mot Marockos plundring slås kraftfullt ner och de ockuperade västsaharierna har länge vädjat till omvärlden om hjälp att skydda Västsaharas naturresurser genom att andra stater och internationella organisationer sätter tryck på den marockanska ockupationsmakten.
Idag har ett åttiotal länder i världen erkänt Västsahara, vilket är bland de tyngsta diplomatiska åtgärder som går att göra. Nästan alla av dessa länder är före detta kolonier och än så länge har inget land i Europa gjort samma sak. Till saken hör att om Europa och EU, med sina nära kontakter med Marocko, skulle bestämma sig för att på allvar engagera sig för ett fritt Västsahara kommer det att direkt spela en avgörande roll för att få ett stopp på ockupationen.
Faktum är att EU och medlemsländerna hittills enbart sett till realpolitiska skäl när det rör kontakterna med Marocko. Lukrativa handels- och fiskeavtal har ihop med samarbete kring migration gått före respekten för folkrätten och principen om alla människors lika värde. Men precis som när det gällde kampen mot apartheid i Sydafrika behöver någon våga vara först med att säga ifrån för att andra ska följa efter.
Vinner Socialdemokraterna valet kommer detta också att hända eftersom Socialdemokraterna vid sin kongress i höstas ställde sig bakom ett erkännande av Västsahara. Sverige skulle då vara första land i Europa med att erkänna Västsahara och det lär utan tvekan få stora effekter på flera andra EU-länders inställning. Valet den 19 september påverkar helt enkelt mer än bara Sverige. Det är även västsahariernas chans till frihet.
