Skolans mål måste vara att alla elever ska få högsta betyg. Mina egna första skolbetyg fick jag på högstadiet när jag gick i åttan och nian under den första hälften av 90-talet. På den tiden bestod betygen av en femgradig skala där 1 var det lägsta och 5 det högsta. Det betygsystemet var ett så kallat relativt betygssystem vars huvudsakliga syfte var att rangordna eleverna. Det relativa systemet för att sätta betyg byggde på den matematiska teorin om normalfördelning. Enligt dess formel skulle en normalfördelning i en klass vara uppdelad enligt exakta procenttal. Sju procent av eleverna skulle få en etta i betyg, tjugofyra procent en tvåa, trettioåtta procent en trea, tjugofyra procent en fyra och sju procent en femma.
Grundidén med dessa betyg var att systematiskt klassa elever som ”duktiga” eller ”dåliga”. En klassificering som sedan följde med eleverna under resten av deras liv. Jag minns hur min kompis äldre syster berättade att hon en gång förvägrats en femma eftersom femmorna enligt läraren tagit slut. Då sju procent var fördelade fanns det helt enkelt inga kvar att dela ut.
Att använda betyg på detta sätt strider fullständigt med min syn på hur skolan och samhället ska fungera. Tanken med skolan ska vara att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar i livet och inte att stänga dörren för dem och begränsa deras livsval. För mig visar det relativa betygssystemet kategoriserande av människor på en förkastlig människosyn.
Ett samhälle med någon som helst ambition och självinsikt borde ha högre mål med skolan än att rangordna eleverna. Skolan har potential att förändra och driva på samhällsutvecklingen och vore utan betygshetsen en än mer fantastisk plats där alla engagerade lärare ostört kunde ha fått arbeta med att utveckla elevernas kunskaper och talanger till sin fulla potential.
Under de senaste femton åren har Sverige emellertid använt ett nytt betygssystem som är mål- och kunskapsrelaterat. Det har utan tvekan fungerat mycket bättre än det relativa. Skolans värld präglas dock fortfarande ofta av en allt för sorterande syn när det gäller mätning av elevers kunskap.
Skolans mål bör naturligtvis vara att samtliga elever lär sig bra nog för att få högsta betyg. Någon annan målsättning för skolan är inte värdigt Sverige år 2010.
