tisdag, juli 22, 2008

Krönika: Möjligheternas land?

För några år sedan var jag och besökte min utvandrade släkt i den amerikanska mångmiljonstaden Chicago. På nyårsafton, efter middag med Kentucky Fried Chicken, då hela släkten var samlad för att skåla in det nya året fick jag frågan om jag längtade efter att få bo i USA. En något komisk fråga tyckte jag och svarade att det inte var det jag oftast drömde om på nätterna.

Möjligheternas land?

Deras fråga är emellertid mycket intressant och visar på den självbild som en stor del av det amerikanska folket lever med. Tydligen verkar min utvandrade släkt fortfarande tro att svenskarna lever i samma armod som deras förfäder lämnade i Blekinge för hundra år sedan. Att Sverige idag är ett välfärdssamhälle som mer än väl kan mäta sig med USA verkar inte alla amerikaner känna till.

Ett TV-program som tydligt visar på bristerna i det amerikanska samhället är TV3:s Extreme Home Makeover. Programmet har ambitionen att visa hur fantastiskt USA är och vilka himmelska stordåd en kringresande byggcirkus kan göra för människor runt om i landet. Sorgligt nog fastnar programmet bara i att visa hur allvarligt segregerat USA faktiskt är.

Ett avsnitt brukar utgå från en mycket fattig och utsatt familj som bor i ett fallfärdigt hus. Familjen har ofta någon svårt sjuk familjemedlem och inte tillräckligt med pengar för att låta ungdomarna i familjen studera vidare. Under programmets gång förvandlar Extreme Home Makeover-teamet huset från fallfärdigt ruckel till skinande slott och som avslutning brukar de skänka familjen pengar som täcker en medicinsk behandling för den svårt sjuka familjemedlemmen eller kostnaderna för ungdomarna att läsa vidare på universitet.

Kan det verkligen vara så att man behöver hjälp av ett TV-program för att få möjlighet att få en god sjukvård eller läsa vidare i USA? Nej, inte för alla, men tyvärr är det realiteten för miljoner amerikaner. Mer än vart femte barn som föds i USA växer upp i fattigdom och kan sällan förverkliga sina drömmar om livet. Att läsa vidare är en lyx som bara finns för dem som har pengar att betala för sig eller turen att lyckas få ett stipendium.

Blir du allvarligt sjuk får du hoppas att du inte är en av de 44 miljoner amerikaner som saknar sjukförsäkring. I annat fall är det upp till storleken på din egen plånbok om du har råd med den cancermedicin som förlänger ditt liv med fem eller tjugo år. Någon heltäckande sjukvård för alla som i t.ex. Sverige och en del andra västeuropeiska länder finns inte.

Vid närmare eftertanke är jag rätt säker på att jag inte längtar efter att emigrera till Amerika. Fastän USA påstås vara möjligheternas land där man har chansen att göra i princip vad man vill. Amerika har nämligen ett litet krux. Inga pengar - inga möjligheter.