Världen sviker folken i Mellanöstern

Ingen kan längre ha undgått den senaste tidens katastrofala utveckling i Mellanöstern. Den gångna veckan har stridigheterna utvecklats till ett regelrätt krig. Detta skulle aldrig ha hänt om omvärlden under det senaste året i alla fall hade gjort någon ansträngning för att främja en dialog mellan parterna, för att därigenom stoppa våldsspiralen. Istället har både EU och FN stått helt handfallna och inte lyft ett finger medan våldet har eskalerat. Vår egen regering har tyvärr inte varit bättre.

Hundratals civila har fått betala med sina liv för att våra makthavare inte vågat göra något utan bara skyller på ett slags diplomatins moment tjugotvå. Sverige vågar inte göra något förrän EU och FN tagit ett initiativ och EU gör inte någonting förrän FN har bestämt sig. Problemet är att FN är bakbundet när det gäller Mellanöstern, eftersom USA använder sitt veto i Säkerhetsrådet varje gång FN kommer med en aktionsplan eller resolution för att lösa konflikten. Detta vet alla och ändå skyller man på varandra.

Det politiska läget i både Israel och Palestina har i flera månader bjudit på ett antal tillfällen då en ny dialog skulle kunna ha startats. Båda länderna har gjort stora förändringar i sina regeringar och man skulle ha kunnat börja på ett nytt kapitel. Tyvärr har varken EU eller Sverige tagit något initiativ. Inte ens när möjligheten var mitt framför näsan på oss i våras, då en av Hamas ministrar var på besök i Sverige. Den svenska regeringen vägrade att träffa honom.

Man kan självklart inte vara helt okritisk mot vilken sorts organisation Hamas har varit, men Hamas valseger skulle faktiskt kunna ha varit steg i en riktning mot stabilitet och fred. Inte minst eftersom Hamas både blev öppna för dialog och snabbt började att avradikaliseras då man blev en del av den palestinska statsapparaten.

Nu fördes ingen dialog med Hamas. Istället valde både Sverige, EU och resten av omvärlden att bojkotta Hamas och straffa det palestinska folket med ekonomiska sanktioner. Om folk svälter och andra länder vägrar prata med dem kan man ju gissa vad som händer. Hamas och det palestinska folket tvingades in i våldsspiralen igen och Israel var tyvärr inte sena med att svara.

Den kommande tiden kommer att vara svår för alla folk i Mellanöstern, men när nästa tillfälle ges måste omvärlden snabbt ta ett initiativ till dialog. Jag anser att det bör vara Sverige som ska göra det. Den svenska arbetarrörelsen har tidigare spelat en viktig roll som medlare mellan Israel och Palestina. Det kan vi göra igen. Då måste dock Göran Persson sluta vara rädd för USA och våga starta en dialog med både Hamas och den israeliska regeringen. Sverige borde vara en starkare röst för fred och för en rättvisare värld.