För ett par år sedan bodde jag i Uppsala. Under mitt år i staden upptäckte jag att staden var väldigt segregerad. Uppsala är en klassisk studentstad så det faktum att det var en stor uppdelning mellan de inflyttade studenterna och de lokala uppsalaborna var kanske inte så oväntat. Det var den tydliga uppdelningen av infödda och invandrade svenskar som däremot chockade mig mest, inte bara i bostadsområden utan också allmänt i staden.
Under min egen segregerade uppväxt i ett villaområde i Karlskrona träffade jag i och för sig nästan enbart välmående medelklassfamiljer. Det var inte förrän jag började högstadiet och som jag mötte barn med en annan bakgrund och religion. Det mötet har med stor sannolikhet betytt mycket för min personliga utveckling och människosyn som vuxen.
Jag är övertygad om att det bästa sättet att motverka rasism och ett segregerat samhälle är att våra barn i skolan får sitta bredvid kamrater med en annan hudfärg, religion eller etnicitet. Skolan skulle ha kunnat spela en nyckelroll för att lösa integrationen i det segregerade Uppsala. Även om barnen bodde i områden dominerade av invandrare eller infödda svenskar så skulle de i alla fall ha kunnat träffas i skolan. Så var dock tyvärr inte fallet i Uppsala.
När barnen växte upp och började skolan fick inte alla gå i den vanliga grundskolan. I Uppsala valde istället många föräldrar att sätta sina barn i religiösa friskolor. Det fanns kristna och muslimska friskolor och till och med friskolor drivna av sekten Livets ord. På så sätt hade man i Uppsala cementerat det segregerade samhället även inom religionens område.
Min åsikt är att detta är fullständig galenskap, inte bara för att det segregerar samhället utan för att jag anser att stat och religion ska hållas åtskilda. Det gäller även för skola och religion. Vilken religion man väljer att tro på är en privatsak. Den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund. Då ska skola och stat kunna garantera att barnen inte undervisas i vetenskapligt ohållbara föreställningar.
Då man som förälder sätter sitt barn på en religiös friskola bryr man sig inte alls om barnets rätt till att välja sin egen religion. Barn har också rätt till religionsfrihet. Inte i någon övrig offentlig verksamhet tvingar vi på individer en särskild religion eller åsikt. Då ska vi inte heller påtvinga våra barn religiösa föreställningar genom skolan.
Som socialdemokrat kommer jag aldrig att acceptera att vi delar in människor på grund av hudfärg, klass, kön, etnicitet eller religion. Därför kan jag inte bara stå och se på medan de religiösa friskolorna breder ut sig i vårt land. Alla de borgerliga partierna säger tveklöst ja till religiösa friskolor. Det gamla skolpartiet Folkpartiet som förr faktiskt var ganska vettigt när det gällde skolan delar utan att blinka upp våra barn i religionssegregerade skolor under parollen ”Du ska bestämma!”. Detta betyder att du kan bestämma vilken sorts skola du vill ha i valet den 17 september. Vi sossar står för en bra och öppen skola för alla, medan borgarna står för en segregerad och inskränkt skola. Valet är ditt.
Under min egen segregerade uppväxt i ett villaområde i Karlskrona träffade jag i och för sig nästan enbart välmående medelklassfamiljer. Det var inte förrän jag började högstadiet och som jag mötte barn med en annan bakgrund och religion. Det mötet har med stor sannolikhet betytt mycket för min personliga utveckling och människosyn som vuxen.
Jag är övertygad om att det bästa sättet att motverka rasism och ett segregerat samhälle är att våra barn i skolan får sitta bredvid kamrater med en annan hudfärg, religion eller etnicitet. Skolan skulle ha kunnat spela en nyckelroll för att lösa integrationen i det segregerade Uppsala. Även om barnen bodde i områden dominerade av invandrare eller infödda svenskar så skulle de i alla fall ha kunnat träffas i skolan. Så var dock tyvärr inte fallet i Uppsala.
När barnen växte upp och började skolan fick inte alla gå i den vanliga grundskolan. I Uppsala valde istället många föräldrar att sätta sina barn i religiösa friskolor. Det fanns kristna och muslimska friskolor och till och med friskolor drivna av sekten Livets ord. På så sätt hade man i Uppsala cementerat det segregerade samhället även inom religionens område.
Min åsikt är att detta är fullständig galenskap, inte bara för att det segregerar samhället utan för att jag anser att stat och religion ska hållas åtskilda. Det gäller även för skola och religion. Vilken religion man väljer att tro på är en privatsak. Den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund. Då ska skola och stat kunna garantera att barnen inte undervisas i vetenskapligt ohållbara föreställningar.
Då man som förälder sätter sitt barn på en religiös friskola bryr man sig inte alls om barnets rätt till att välja sin egen religion. Barn har också rätt till religionsfrihet. Inte i någon övrig offentlig verksamhet tvingar vi på individer en särskild religion eller åsikt. Då ska vi inte heller påtvinga våra barn religiösa föreställningar genom skolan.
Som socialdemokrat kommer jag aldrig att acceptera att vi delar in människor på grund av hudfärg, klass, kön, etnicitet eller religion. Därför kan jag inte bara stå och se på medan de religiösa friskolorna breder ut sig i vårt land. Alla de borgerliga partierna säger tveklöst ja till religiösa friskolor. Det gamla skolpartiet Folkpartiet som förr faktiskt var ganska vettigt när det gällde skolan delar utan att blinka upp våra barn i religionssegregerade skolor under parollen ”Du ska bestämma!”. Detta betyder att du kan bestämma vilken sorts skola du vill ha i valet den 17 september. Vi sossar står för en bra och öppen skola för alla, medan borgarna står för en segregerad och inskränkt skola. Valet är ditt.
