Dessa pengar borde istället för att ha försvunnit i lågor använts för att öka lärartätheten och skapa bättre förutsättningar för barn och ungdomar. Framförallt i tider då Sveriges kommuner och deras skolors ekonomi redan är allvarligt ansträngda på grund av lågkonjunkturen och den ohejdade framväxten av friskolor.
Nedbrända skolor ställer emellertid till med mer bekymmer än att det bara kostar mycket pengar. Då en skola brinner ner måste elever och lärare skickas till andra skolor. Klasser splittras, eleverna blir oroliga, lärarkåren delas upp till olika skolor och undervisningen blir lidande. För att inte tala om alla böcker, anteckningar och lärares lektionsplaner som går upp i rök.
Enligt räddningstjänstens statistik har man kunnat bevisa att cirka hälften av skolbränderna är anlagda. Sanningen är nog att det kan vara uppåt 9 av 10 bränder som faktiskt är anlagda. Det är vanligast att skolbränder anläggs på dagtid strax efter lunch. Eftersom detta är en tid då det är mycket folk i skolan upptäcks de ofta snabbt och hinner bli släckta innan elden spritt sig.
Skulle branden ta sig vid ett sådant tillfälle är det dock väldigt farligt just eftersom det är som mest människor i skolan vid den tiden. Det finns emellertid många enkla sätt för att förebygga skolbränder. Det är bra att klippa ner buskage intill skolan samt att anlägga gång och cykelstråk så att man får en naturlig närvaro utanför skolan. Att ha god belysning kvälls- och nattetid kan avskräcka personer från att närma sig skolan vid denna tid på dygnet.
Det är även bra att laga småskador på en gång. Som till exempel trasiga lister, nedfallen puts eller söndriga lampor. Ju fler skador det finns, desto lägre blir tröskeln för ytterligare skadegörelse och bränder. Det är utan tvekan viktigt att lägga energi på att minska antalet skolbränder. Både för elever och lärares säkerhet, men även för undervisningens skull.
