Det finns flera orsaker till landets problem, men grundorsaken är de ledande politikernas oförmåga att komma överens och lyfta landets majoritet fattiga ur deras svåra situation. Det komplicerade läget har nu skapat två politiska läger som har mycket svårt för att komma överens. De beskrivs i daglig media som gul- och rödskjortor. Rödskjortorna utgörs i huvudsak av landets stora fattiga landsbygdsbefolkning och de flesta av dem lever av jordbruk.
Rödskjortorna är anhängare till landets förre premiärminister Thaksin Shinawatra som under sin tid vid makten genomförde omfattande program för att hjälpa landsbygdens fattiga genom riktade investeringar till småjordbruk och tillgång till sjukvård för landsbygdens invånare. Gulskjortorna består främst av städernas växande medelklass och stödjer den nuvarande premiärministern Abhisit Vejjajiva vars koalition har styrt sedan Thaksin störtades år 2006.
Ingen av sidorna har de demokratiska värdena på sin sida. Gulskjortorna tvingade Thaksin från makten trots att han hade segrat i två val med majoriteten av folket bakom sig. Samtidigt missbrukade företagsmagnaten Thaksin och hans närmsta sina folkvalda ämbeten då de använde sina uppdrag för att öka sina privata förmögenheter. Landets problem har ytterligare förvärrats då ledarna på båda sidor vägrat göra upp om långsiktigt nödvändiga beslut.
Resultatet har blivit att Thailands gammalmodiga utbildningssystem har fortsatt att stagnera. På den teknologiska sidan har landet hamnat rejält på efterkälken i jämförelse med Taiwan, Singapore eller Indien. Regeringen har inte heller hållit efter överexploateringen av det ena natursköna området efter det andra. Det finns inga enkla recept för att lösa problemen, men att kompromissa samt följa demokratins grundläggande spelregler skulle vara bra första steg.
