Förra veckans brittiska lokalval blev en katastrof för det högerextrema partiet British National Party (BNP). BNP lyckades endast få 2 av sina 268 kandidater valda och partiet är nu nästan helt utraderat från parlamentariskt inflytande. Det här är andra valet i rad då BNP lider ett svidande nederlag. I 2010 års brittiska val misslyckades partiet med att ta sig in i det nationella parlamentet samt förlorade allt inflytande i sitt starkaste fäste i östra London. I snart ett decennium har högerextrema och högerpopulistiska partier kunnat skörda stora framgångar över hela den europeiska kontinenten. Detta har i all väsentlighet också gällt Storbritannien där BNP stadigt har vuxit i styrka sedan de bildades på 1980-talet. I Europaparlamentsvalet 2009 krönte de sina framgångar med två platser i EU-parlamentet och fick också med sig premiärminister Gordon Brown på sin paroll ”Brittiska arbeten till brittiska arbetare”.
Men så hände något efter Europaparlamentsvalet. Runt om i Storbritannien, såväl ute på landsbygden som i de större städerna, började en motrörelse att snabbt växa i styrka. Människor i alla åldrar som fått nog av BNP:s hatbudskap organiserade sig. Lokala antirasistiska grupper poppade upp överallt med allt från fackföreningsfolk och scouter till idrottare och pensionärer. Budskapet var klart och tydligt. Landet behövde hopp, inte hat.
Rörelsen anammade mottot ”HOPE not hate” och konstaterade att det nu fick vara slut med kortsiktiga kampanjer och tv-galor mot rasism. Det som verkligen behövdes var att det gavs en motbild mot BNP:s rasistiska retorik i direkta samtal med väljarna. Inför valet i maj 2010 samlade HOPE not hate-rörelsen över 100 000 sympatisörer och aktivister som tog upp kampen mot BNP genom intensiv dörrknackning och samtalskampanjer på gator och torg.
Resultatet lät som tidigare nämnts inte vänta på sig och HOPE not hate är en antirasistisk framgångssaga som saknar motstycke i modern tid. Det visar att det faktiskt går att slå tillbaka intoleranta idéer om det rasistiska hotet tas på allvar. Det finns därför all anledning att från svenskt håll titta närmre på exemplet HOPE not hate. Inte minst här i Blekinge där rasisterna i slips och kavaj nu blivit länets tredje största politiska parti.
